Soo... I fredags var jag och Chris bjudna till ett event som en av fraternity-klubbarna här på western ordnade. Fraternities och sororities är alltså "klubbar" för enbart killar respektive tjejer som "offers our members opportunities for leadership, philanthropy and amazing social networking". Ja, de har grekiska bokstäver som namn; ja, de har hemliga koder, ritualer och invigningar; ja, de festar lös; ja, de dejtar typ bara varandra; ja, det är ungefär som alla college-filmer du någonsin sett...
Eventet i fredags var en sammanslagning av en modevisning som en sorority ordnade och en danstävling som en fraternity ordnade. Båda eventen ordnades med anledning av välgörenhet men det riktiga orsaken var nog att få ha skoj helt enkelt. Jag tyckte dock det var ganska obekvämt när sju tjejer i högklackat och miniklänningar dansar och poserar framför en publik av busvisslande grabbar. Har vi inte kommit längre än så liksom? (Jag behöver väl kanske inte nämna att dom vann också.)
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här frat-kulturen. Jag känner mig för lite insatt för att ha någon egentlig åsikt, men helt seriöst, blom-ceremonier (du ska välja en blomma som representerar dig :P)? Och av det jag har hört av Heather så kan det bli ganska mycket cat-fights också om högre positioner som till exempel ordförande, men det finns väl folk av alla de slag antar jag.
"Dagens outfit" (lyxigt värre med H&M-scarf :)
Efter banketten blev vi skjutsade med en "party-buss" (skolbuss med feta baslådor) till en av nattklubbarna i stan där övervåningen var bokad bara för oss, yey!!
När jag svängde upp med taxin utanför london hall vid tre-tiden fick jag lite skrämselhicka, inte mindre än FYRA brandbilar stod på parkeringen som var full i folk... Som tur var så var det i essex hall, residencet tvärsöver parkeringen som någon hade öppnat en brandsläckare och satt igång brandlarmet, kan tänka mig att den personen var måttligt populär dagen efter...
